to crack, to fracture, to split; to break apart under pressure
Presensspricker
Preteritumsprack
Supinumspruckit
Imperativsprick
Fullständig böjning av verbet spricka: infinitiv, presens, preteritum, supinum, imperativ, perfekt, futurum och konditionalis, i aktiv och passiv form.
Aktiv
Infinitiv
spricka
Presens
spricker
Preteritum
sprack
Supinum
spruckit
Imperativ
sprick
Perfekt
har spruckit
Pluskvamperfekt
hade spruckit
Futurum
ska spricka/kommer att spricka
Konditionalis
skulle spricka
Konditionalis perfekt
skulle ha spruckit
Konjunktiv (ålderdomlig)
spricke/sprucke
Particip
Presens particip
sprickande
Perfekt particip
sprucken
Böjningar: Wiktionary (via kaikki.org), bearbetade, licens CC BY-SA 4.0.