2 olika verb « göra »:
göra — to do (be occupied with an activity) · göra — to rub snow in someone’s face
to do (be occupied with an activity)
Presensgör
Preteritumgjorde
Supinumgjort
Imperativgör
Fullständig böjning av verbet göra: infinitiv, presens, preteritum, supinum, imperativ, perfekt, futurum och konditionalis, i aktiv och passiv form.
Aktiv
Infinitiv
göra
Presens
gör
Preteritum
gjorde
Supinum
gjort
Imperativ
gör
Perfekt
har gjort
Pluskvamperfekt
hade gjort
Futurum
ska göra/kommer att göra
Konditionalis
skulle göra
Konditionalis perfekt
skulle ha gjort
Konjunktiv (ålderdomlig)
göre/gjorde
Passiv
Infinitiv
göras
Presens
görs / göres
Preteritum
gjordes
Supinum
gjorts
Perfekt
har gjorts
Pluskvamperfekt
hade gjorts
Futurum
ska göras/kommer att göras
Konditionalis
skulle göras
Konditionalis perfekt
skulle ha gjorts
Konjunktiv (ålderdomlig)
göres/gjordes
Particip
Presens particip
görande
Perfekt particip
gjord
to rub snow in someone’s face
Presensgörar
Preteritumgörade
Supinumgörat
Imperativgöra
Aktiv
Infinitiv
göra
Presens
görar
Preteritum
görade
Supinum
görat
Imperativ
göra
Perfekt
har görat
Pluskvamperfekt
hade görat
Futurum
ska göra/kommer att göra
Konditionalis
skulle göra
Konditionalis perfekt
skulle ha görat
Konjunktiv (ålderdomlig)
göre/görade
Passiv
Infinitiv
göras
Presens
göras
Preteritum
görades
Supinum
görats
Perfekt
har görats
Pluskvamperfekt
hade görats
Futurum
ska göras/kommer att göras
Konditionalis
skulle göras
Konditionalis perfekt
skulle ha görats
Konjunktiv (ålderdomlig)
göres/görades
Particip
Presens particip
görande
Perfekt particip
görad
Böjningar: Wiktionary (via kaikki.org), bearbetade, licens CC BY-SA 4.0.